Lite historik – om fiske i Sandsjön

De första människorna som utövade regelbundet fiske i Sandsjön var erteböllingarna, för c:a 6000 år sedan. Spår av boplatser finns på ett ställe vid sjön och det har grävts ut av Riksantikvarieämbetet; man fann flera flintredskap och spår av en flintverkstad. Vidare finns ett kvartsbrott (»fattigmansflinta») från samma tid i den NO delan av sjön och två ekstockbåtar har hittats första hälften av 1900-talet i S delen (men togs upp på stranden och fick ruttna). – Vid denna tid var klimatet milt. Sandsjön var c:a ½ m lägre än nu och rann ut via Lammatjärn till Hornasjön, där erteböllingarna hade en boplats vid bäcken som nu inte längre finns – tydliga spår vid en klippa finns dock kvar. 

Det förefaller som om sjöområdet saknade fast bebyggelse från det att fiskar- och jägarfolket försvann och ersattes av fast bebyggelse med åkermark, men eftersom sjön ligger högt och över högsta marina gränsen och dessutom har sur (gnejs-)berggund valde människorna istället bördigare dalgångar och slättområden. Först så sent som från 1600-talet skedde viss avverkning, med timmertransporterna norrut mot St Stamsjön. På 17- eller 1800-talet dämdes sjön till ½ m högre nivå än nu, i samband med att minst två sågar anlades i utloppsbäcken; se karta från 1869 (den tredje anlades efter 1869, närmare sjön). Spåren efter dämningen är tydliga vid den stenbro som finns just där den bergklack finns som bestämmer den naturliga avrinningen  från sjön. Verksamheten upphörde dock i början av 1900-talet och sjön sänktes till nuvarande läge. Man kan dock fortfarande se spår av sänkningen även längs vissa stränder, men dessa kännetecken försvinner nu alltmer.

Åtkomsten till sjön för fiske var under lång tid med början på 1800-talet nästan enbart söderifrån; sjöarna nedströms gav bättre fiske. Rester av vad som kan vara den äldsta sådana fiskekojan finns vid den lilla viken längsmed den VSV stranden. Det antas att det var folk från helgeredshållet som använde den.

I början/mitten av 1930-talet uppstod en  bebyggelse på de flesta öarna. I den S sjödelen var det göteborgare med stort naturintresse och god ekonomi som byggde fiskarstugor på Stora ön och Husön. Avstyckningar av flera strandtomter skedde även under denna tid, främst kring Sandsjöns ände, av göteborgare. Dessas åtkomst var med tåget till Kopparbo anhalt och sedan vidare till fots via Rödje till Ekudden i Sandsjön. – De två öarna i NO delen av sjön köptes huvudsakligen av personer från »jonseredshållet», som tog sig fram till fots till sjön. Mycket lite kontakt fanns mellan grupperna i NO och S delen av sjön..   

Den första föreningen Sandsjöns fiskevårdsförening bildades den 25 september 1938, med  Erik Karlsson (kontorist på Jonsereds fabriker) som sekreterare, något han också förblev under föreningens hela existens. Den var huvudsakligen verksam i sjöns NO del och alla medlemmarna kom från »jonseredshållet». Såvitt bekant var det endast vävlagaren Gunnar Wiberg (ägare av ön i NV hörnet av sjön) samt några med små stugor i Stora Bolviken som var medlemmar från den S delen av sjön, trots att det exv. 1935 då den första ekonomiska kartan utgavs över området det fanns 6 avstyckade tomter i den S delen, mot 5 i den NO delen – SE HÄR.  – Årsavgiften var mestadels 1 kr per fiskemånad och man satte ut ålyngel från Trelleborg, och även gäddyngel, abborryngel och kräftor (!) – Föreningen upphörde 1953, då ändrade bestämmelser tillkom och fisket måste administreras på liknande komplicerade sätt med lantmäteriförrättning som idag gäller för Sandsjöns fiskevårdsområdesförening. 

————

Sandsjön med fyra tillrinnande tjärnar har som enda sjö i kommunen sitt utlopp i Säveån, via Stora Stamsjön. Den sjön låg tidigare delvis i Älvsborgs län, varför myndigheterna 1992 beslutade att Sandsjön som låg i Göteborgs och Bohus län skulle bilda ett eget fiskevårdsområde, detta eftersom alla sjöar måste tillhöra ett sådant och Sandsjön fortfarande var utan. Föreningen bildades 1993 i en lantmäteriförrättning, men blev klart aktiv först c:a 10 år senare.

Rätt att bestämma över fisket har de markägare som har sådana rättigheter inskrivna i sina fastigheter. För att kunna driva föreningen mer som en klubb för fritidsfiske var stadgeändringar nödvändiga att genomföra, av två på varandra följande s.k. fiskestämmor. Sådana hölls i juli 2005 och januari 2006. Efter lagändringar som gynnade föreningen genomfördes ytterligare stadgeändringar i september 2014 och september 2015.  Numera  finns en tillräckligt god ekonomisk grund för fiskefrämjande åtgärder och fiske för alla som löser fiskekort. 

Föreningen bedriver sedan hösten 2015 visst provfiske i styrelsens regi. Därvid används bl.a. inköpta mjärdar som är märkta av föreningen. De får inte röras av obehöriga.